medvind

allt flyter på i skön takt nuförtiden. jag kan inte sluta hylla! jag hyllar fan i alla riktningar o hela tiden. till o med det faktum att jag antagligen kommer få foten innan året är slut firar jag. jag ser det som en spark i rätt riktning, en chans att ta tag i mig själv o förverkliga alla drömmar som ligger i bakhuvet. visst förstår jag att andra på mitt jobb gör allt annat än celebrerar, men är det något jag lärt mig under mina år på bjk så är det att först o främst se till mig själv o sen ta resterna som dom kommer.

beträffande ex är det fortfarande samma motvilliga tvång som innan. jag önskar jag kunde släppa, men vet att det aldrig hade funkat. jag vet att jag måste hålla kontakten. hans intensitet när jag vägrar svara i tlf eller på mess är fetjobbig. känner att det är hög tid att placera skåpet igen, o jag vet att jag kommer få göra det hundra gånger om. mödosamt, o jag söker ständigt efter kryphål.

gårdagens kommentar står utan tvekan han som inte heter tarzan för. han tyckte att jag o min vän skulle ha rast tillsammans o sa: “jag kan passa ryssen åt er”. (notis: ryssen är galen o en fara för sig själv o alla andra). haha.

what I used to be will pass away and then you'll see