11½

jag ångrar halva mitt liv. kan man det? vart skickar man reklamationen? tänk, jag är 23 år, ångrar hälften, alltså vill jag lämna tillbaks 11½ år. jag vill vara 11½ . då hade jag tagit tillvara på allt o framförallt alla o bara gjort det jag velat o vetat. o då hade jag inte hamnat här.

jag har tappat allt. mamma väckte mig i telefonen:
(mamma) - vad ska ni göra i helgen?
(jag) - vet inte.
(mamma) - inget roligt?
(jag) - nej.
(mamma) - tycker du ingenting är roligt?
(jag) - nej.

nej!!?! det stämmer jag tycker fan inget är roligt länge, har inget att se fram emot, vill inte göra något, orkar inte göra något. o inte fan va det såhär det skulle bli. det var inte såhär jag tänkte att det skulle bli när jag var 11½. jag vill ha kulkulkul o va lycklig till tusen. o jag vill skriva, förstår inte vart det tog vägen, jag har tappat alla ord o kan inte längre formulera mig på mitt sätt. fan, någon borde döda mig, jag har kastat bort allt. fan ta mig.

när jag va 11½ hade jag tusen vänner o en hålla-handen-kille. det var livet o tider.