rom

jag är inte speciellt intresserad av förr-i-tiden o sån skit, när det gäller sånt är det svårt att imponera på mig. rom lyckades. vart man än gick, vilket gathörn man än rundade fanns där något storslaget, byggnader utan dess like o lämningar från skitlänge sedan. mitt inne i stan o huxflux stod där en fet kyrka. o säger jag att en kyrka är fet så är den det, kyrkor är liksom inte min grej. men rom är utan tvekan min grej. det tog inte många minuter innan jag va helt nere i staden, o mina ensamma morgonpromenader vid halv6-6 tiden var bland det finaste på hela resan. det är fint att se en stad vakna till liv. jag hade lätt kunnat åka dit själv o gå runder i flera dagar.

jag är inte angelägen av att betala pengar för att se målningar i ett jävla tak (o absolut inte om kön är kilometerlång) jag vill inte titta på tavlor o sånt tjafs. nej, jag vill gågågå o svänga av där jag känner o förvirra mig i gränder. jag gickgickgick, men höll i kartan för att familj förväntade sig det, jag förvirrades inte, jag hade stenkoll. men det va ändå fint o glassen va snuskigt god, kaffet smakade o jag följde reglerna.

hemresan var lång o ganska tråkig. när man är på väg hem vill man bara hem. det va skönt att komma hem. o knappt två timmar efter hemkomsten fick jag efterlängtat besök, leenden o dimma halva natten sen tätt intill. det är ruskigt värt o fint till tusen.

annars är jag beroende av yeah yeah yeahs maps, det är en fin låt.

wait! they don’t love you like I love you..

slackslack

idag pratade jag med min vän. vi var överens om att semester är livet o man inte ska bry sig om motgångar o att det är värt fast man inte gör ett skit, det är det som är semester. vi är lätt bäst på att ha semester, eller hålla semester som man säger på mitt jobb.

det har varit ett par riktigt schysta semesterdagar, fast jag som sagt inte gjort något. det är ändå så det ska va. jag har spelat sjukt mkt ds då jag köpt två nya spel, o idag har jag säkert spelat mer än tio timmar. jag börjar äga på att överleva, fast jag dör hela tiden så överlevde jag faktiskt 17 dagar sist. det börjar arta sig o vänta bara så fetklarar jag spelet. ha. sjukt roligt o tiden flyger. trots allt spelande hann jag med att bli bjuden på käk hos mor&far plus att jag följde med lillebror för att han behövde ett nytt spel. o jag va o ställde mor mot väggen o hotade med att hon inte skulle få uppleva sin 50årsdag om hon inte fixa fram min bok om rom. haha. hon ringde o sa att jag skulle köpa en ny, på hennes bekostnad. aja, jag o lillebror va iaf backstage på maxi.

på fredag åker jag till rom, italien, med familj. det ska bli kul o jag kommer följa reglerna gällande kaffet. oh vad jag ska bränna cash! eftersom jag inte förberett något kommer morgondagen översvämmas av nödvändiga aktiviteter, men det är iofs kul att ha mkt att göra o jag lär hinna med ett par timmars spel.

btw så va igårkväll en bra kväll.

there are many things that I would like to say to you
I don't know how

semester!

jag har semester, det är guld att ha semester. fast jag gnällt på att den är ruskigt tidigt o fast jag kommer avundas alla som har sen när min är slut, så tror jag inte jag orkat flera veckor, jag behöver verkligen semester, nu. o jag hade ju trots allt inget val.

min semester firades på bästa sätt igår. slutade tidigare, åkte hem o chilla lite, ett telefonsamtal, en timmes vila o sen bilen till helsingborg. sen blev det precis lika bra som alltid. leenden, händer o allt som hör till. en beställd pizza som aldrig hämtades pga ett nyckelmissöde, en smygkåt granne med en telefon, lite fniss (mest från min sida) o slutligen en kinesbalkong som löste problemet. senare film i soffa o inte mkt senare hade vi somnat båda två, o ja, jag gillar timmerstockarna.. vaknade tidigt till regn, somnade om efter ett tag till regn o vaknade återigen till regn. men armen gjorde sitt o jag brydde mig egentligen aldrig om de dära regnet.

o idag va det visst midsommarafton o jag hade alternativ, ett par stycken. men varken sammankomsten i skogen eller fylletillställningen på landet tilltalade mig nämnvärt. så jag gjorde precis så som jag faktiskt gör nuförtiden, kände efter. o jag kände för att sitta i soffan o spela bondespel på mitt ds, äta salt godis o bejaka nörden inom mig. o eftersom jag kände för det gjorde jag det, det har varit en fin dag o jag är glad att jag gjorde som jag gjorde. för det va mitt val, det var jag som bestämde det.

I hear in my mind, all of this music

stor&stark

idag fick jag leka med dom stora o starka på jobb. det va kul o jag ägde tomaterna, ha! pga arbetssällskapet blev det alltför många cigg o en jävla massa seriöst crap, men jag ryckte på axlarna som vanligt o sa som det va, att jag faktiskt inte bryr mig det minsta, att det inte rör mig i ryggen, men jag fick plus bakom betyget. sen gick jag hem o pratade med min vän, vi skrattade o lätt hon är på väg att bli värsta kärringen. vi vet vad jag har att vänta, o vi har kommit fram till att i år kommer jag börja få ont i nacken av drag. shit, jag vill inte, men det är ju faktiskt åldern, inget att göra åt.
tre dagar till, sen semester.. ge mig! ge mig!

jag är luddig i huvet av trötthet o sjuka tankar. med andra ord är det som vanligt, men snart får jag sova ut o snart ska jag ta tag i allt. fast man får inte städa på semestern, inte ens om det regnar.

nej, jag är för larvig för detta idag.

and we'll all float on alright
already we'll all float on
now don't worry we'll all float on
alright already we'll all float on
alright don't worry we'll all float on

jag tycker om..

jag tycker om att ligga i en soffa o titta på film, med en hand i min. äta en bit pizza, röka en cigg o låta händerna leva sitt. o sen tvingas spola tillbaka för att det liksom bara blev så, för att det inte fanns några alternativ.

jag tycker om att somna på en arm, med en annan arm runtomkring, med min arm på ett bröst. jag tycker om att somna i en omfamning, jag tycker om att få en puss på pannan precis innan vi flyter bort.

jag tycker om att vakna först, försiktigt vända mig om o stilla betrakta det ansikte som faktiskt sover intill, tätt intill. det är fint o jag ler, ger en puss o domnar bort igen.

jag tycker om att igårkväll, inatt o imorse va precis sådana som jag tycker om.

dagens låt:
regina spektor - samson

analys

ibland när jag är själv blir jag nojig. eller egentligen för det mesta, men jag tar det o ramlar inte, jag står stadigt nuförtiden. låter inte tankarna äta upp mig som innan. frågan är om det är bra eller dåligt, egentligen borde jag bearbeta o ta reda på sakerna som snurrar. men o andra sidan trivs jag bra med att inte riktigt veta, inte veta vart det för mig, vart jag är på väg. det är spännande. tror nojan kommer därför att jag är van vid kontrollen, van vid att veta precis hur dagarna ska se ut. men jag känner att jag börjar vänja mig vid det nya, samtidigt som jag vill veta. men jag vet att det kommer ge sig o jag tänker inte förstöra min nyfunna lycka genom att ifrågasätta. o det är bara när jag är ensam som jag tänker, inte tillsammans med någon, då lever o ler jag, då finns inga tvivel, då fanns det aldrig några tvivel.

det var länge sedan jag drömde om natten. inatt drömde jag igen, jag vaknade med ett leende. det fanns fina ord o erkännanden i drömmen. fanns även ett missförstånd som ledde till det bästa o en bilkrock o en telefon som dog. men det va orden som viskades i mitt öra som gjorde min natt. jag gillar att drömma, jag gillar att vakna o inte veta om det va på riktigt eller bara en dröm.

jag måste skratta åt mig själv. haha. jag har blivit lite väl blödig dom senaste dagarna, kan va den överdrivna lyssningen på the smiths. jag vet inte, men jag sticker inte under stolen.

fifteen minutes with you
well, I wouldn't say no

digga frippan!
the smiths - reel around the fountain

medgivande

ute är det kallt igen. inne, hos mig, skiner solen som aldrig förr o jag njuter av varje sekund. jag gillar, älskar, att göra precis vad jag vill, säga vad jag tycker o träffa människor jag själv väljer att träffa. ingenting är som det var, nu är det som det ska, äntligen får jag leva. äntligen är det jag som styr.

ju mer jag tänker på det, desto mer undrar jag om det va på riktigt, om det va kärlek. jag tror ärligt talat inte det. jag vet att det är orättvist att överhuvudtaget tänka så, men såklart gör jag det o jag är ledsen, men jag kommer inte fram till någon annan slutsats. det fanns egentligen inget annat utom kamratskapen, det va det som höll oss samman. men jag tröttnade, orkade inte leva i slentrian längre, orkade inte va den som alltid tog tag i saker. förlåt, men jag tror aldrig jag hålla-handen-älskade dig, det va nog mer en-klapp-på-axeln-kärlek. det känns olustigt att erkänna, nedrigt att ha hållit dig utanför ljuset, elakt mot mig själv då jag drivit mig själv att leva i/ på en lögn.

jag vet inte om jag grämer mig, ångrar. så långt har jag inte kommit i min rannsakan ännu. men jag är rädd för att jag kommer komma fram till att jag faktiskt kunde ha gjort något bättre, vettigare, haft roligare. man hör ständigt att man inte ska ångra sig, att man lär sig o blir rikare på livet. i helvete heller, vad har jag lärt mig? vad gav du mig egentligen? visst kände jag din kärlek, men den kvävde, tärde o slet sönder mig. i slutet hatade jag den, den va för snäll, för pjoskig, jag stod inte ut med allt jävla daltande.

den där lördagen när jag kom hem o du låg på golvet o jag satte mig ner o sa att jag inte ville längre, den lördagen är en av mina bästa lördagar, den lördagen förändrade jag mitt liv. den lördagen började jag leva, den lördagen bjöd livet upp igen. då visste jag att allt skulle bli som det borde va, då visste jag att det va jag som hade makten över mig o mitt. jag tror till o med jag log när du låg där med ansiktet i mattan, jag log för mig. dig klappade jag på axeln..